Showing posts with label Maui Pine Cannery. Show all posts
Showing posts with label Maui Pine Cannery. Show all posts

Saturday, April 27, 2024

Nasursurona nga Impateg ken Inayat


[Nabulod ti ladawan a nausar]

 

Kuna ni Veronica kadagiti kapatadanna, "Agiinnayat, agserbi iti Dios iti amin a kapasidad ken tulongan dagiti makasapul ti tulong."

Kadagiti agtutubo kunana: "Inkayo iti eskuela, agbasa a naimbag. Agsakdukayo iti kinasirib. Ti edukasion ti kakaisuna ken kapintasan a maawatyo."

-----

KADUA ni Catalino Cachola dagiti dua a gagayyemna, da: Francisco Cabrera ken Mateo Pascua a nagpa-Hawaii idi 1931. Nagrubbuat dagitoy iti pantalan ti Salomague, Cabugao, Ilocos Sur.


Asino ni Catalino Cachola?
Nayanak ni Catalino Cacho Cachola idi Marso 22, 1913 iti Dasay, Narvacan, Ilocos Sur.
Nanumo laeng a mannalon ni Catalino ken ti pamilia a dimmakkelanna. Ti kaasi ken pannarabay ti Dios ti kanayon nga idawdawat ti pamilia no kasta a mangrugi ti panagraep ken panagmula tapno adda napintas nga ibunga ken apitenda kadagiti nagbannoganda.
Ngamin no dumteng ti bagyo wenno natutudo a tiempo, alisto la a malayus wenno magabut dagiti raep a banag a mangparigat pay iti kasasaad ti panagbiagda. Ket kas ken ni Catalino a nangato ti arapaapna, pinilina ti napan nakigasanggasat idiay Hawaii a kasukat ti nam-ay ken naraniag a masakbayan ti pamiliana.


Iti Hawaii...
Simmangpet ni Catalino ken dagiti kaduana a lallaki iti teritorio ti Hawaii idi 1931. Diretso a naidestino ni Catalino iti kaunasan ti Hamakua Mill Company idiay Big Island. Ket kalpasan ti tallo a tawen iti trabaho, nayallatiw ni Catalino iti Kaiwiki Sugar Company, iti met la Big Island. Nagtrabaho ditoy iti lima a tawen.
Iti immuna a tallo a tawen a kaadda ni Catalino iti Big Island, saanna unay narikna ti rigat ngem narigatan ti kanayon a panagtudtudo iti isla. Natutudo ti sumagmamano a lugar iti Big Island kadagidi a panawen. Kanayonna nga estoriaen ken ni baketna a naim-imbag pay a saan nga itugot ti kanen a balon ngem ti makalipat iti kapote a paglinongna nga agtrabaho.
Idi tawen 1940, kinayat ni Catalino ti immallatiw iti Hawaiian Commercial and Sugar Company [HS&S] idiay Puunene, isla ti Maui.
Naipan ngarud ni Catalino iti Camp 2, idiay Spreckelsville. Ti trabahona: cane cutter, mule man ken idi agangay, tumulong iti cane harvesting machine.
Idi 1946, nagbalin ni Catalino a cultivation contractor. Nagretiro iti HC &S idi 1975 iti trabahona a weed controller.
Nagserbi pay ni Catalino iti Maui Volunteers a kas private ti Company K, 3rd Batallion, 1st Regiment, Spreckelsville. Daytoy a serbisio ti nakagun-odan ni Catalino iti Volunteer Service Ribbon idi Hulio 4, 1945. Ti Maui Volunteers ket forerunner ti Hawaii National Guard [HNG].


Taldiap: Da Catalino ken Veronica
Nagbakasion ni Catalino idiay Filipinas idi tawen 1970 tapno mapan agbirok iti asawaenna. Iti ili ti Dasay, Narvacan a naggapuan ken dimmakkelanna, naam-ammo ni Catalino ni Veronica Cadavis.
Dimmakkel ni Veronica iti Santa, Ilocos Sur, nalatak nga ili nga agab-abel kadagiti napipintas nga ules ken blanket, aglaglaga ken agar-aramid ken agpanday ti buneng.
Gapu ta saan pay unay nga agam-ammo da Catalino ken Veronica idi, dagiti nataengan ti agsumbangir a partido ti nagplano iti kallaysa dagiti dua. Isuda pay ti nagurnos iti "danon."
Gapu iti dakkel a nagbaetan ti edadda, arinkedkeden ni Veronica idi a makikallaysa ken ni Catalino. Ngem awan ti nabalinan ni Veronica no di nagtulnog iti pagayatan dagiti dadakkelna.
Alisto dagiti aldaw a naglabas, alisto met a naibus ti bakasion ni Catalino. Idiay Manila ti nagkasaran dagiti dua. Ngem sakbay ti kasar, dua a simbaan ti napananda tapno mapalubosanda nga agkasar.
Saan a pinatgan ti padi iti immuna a simbaan a napananda Catalino ken Veronica a pagkasaran. Ngamin idi saludsoden ti padi ken ni Veronica no pudno met la nga ay-ayatenna ni Catalino, insungbatna iti padi ti kastoy: "Nagtulnogak laeng iti pagayatan dagiti dadakkelko." Ket gapu ti dayta a sungbatna, pinagkedkedan ti padi a pagkasaren ida.
Kalpasan dayta, nagbirokda iti sabali a simbaan. Awan ti adu a saludsod ti padi iti dayta a simbaan kada Catalino ken Veronica. Kinasar ti padi da Catalino ken Veronica idi Disiembre 2, 1970. Kalpasan ti dua nga aldaw, nagsubli ni Catalino iti Hawaii.
Idi Hunio 1971, nagpa-Hawaii metten ni Veronica. Nagnaed dagiti agasawa iti 10th Increment iti Kahului, Maui.
Nagtrabaho ni Veronica iti Maui Pineapple Cannery a kas trimmer, ngem di nagbayag gapu ta masapul nga agtagibalay ken asikasuenna dagiti annakda ta ubbingda unay a mapanawanna no mapan agtrabaho.
Idi tawen 1974, nagsubli met la a nagtrabaho. Iti daytoy a gundaway, iti HC &S. Ti trabahona: agmula, weed control ken agpasayak iti danum kadagiti mula. Napadasan pay ni Veronica ti nag-part-time job iti hotel ken iti Howard Nursery. Nagretiro iti trabaho idi 2006.
Kaay-ayo ni Catalino ti agay-ayam ti Sakura, gardening ken agluto. Masansan nga isu ti agbalin a head chef kadagiti punsionan iti Old Puunene Filipino Clubhouse. Paborito a lutoen ni Catalino ti igado, adobo ken tempura.
Pimmusay ni Catalino idi Nobiembre 1999.
Rinikna unay ni Veronica ti pannakapukawna ken ni Catalino. Inako ni Veronica a nasursurona nga inayat ken impateg ni Catalino uray no dakkel ti nagbaetan iti edadda. Dina ketdi malipatan dagiti sao ti dadduma no daytoy ket angaw wenno saludsodda kenkuana, "Isu kadi ti tatangmo wenno lolo dagiti annakmo?" Ngem saan nga inkankano ni Veronica dagitoy. Imbaga ketdi ni Veronica ti kinapudno. Naimbag nga asawa ken ama ni Catalino kadakuada.


Dagiti bunga
Tallo ti nagbalin a bunga ti ayan-ayatda Catalino ken Veronica, karaman ditoy dagiti appokkoda.
Ni Joanna ti inauna, nayanak idi 1972. Nagtrabaho iti Maui Memorial Medical Center iti Human Services Department. Maysa ti anakna, ni Sierra.
Maikadua ni Karen Caldito, nayanak idi 1973. Nayasawa ken ni Chad Caldito. Nagtrabaho iti Maui Memorial Medical Center a kas ward clerk. Tallo ti annakna, da Jared ken Jordan Kekino ken Lehiwa.
Inaudi ni Randall Cachola, nayanak idi 1980. Nagtrabaho iti Joe's Upholstery. Maysa ti anakna, ni Kyler.

Kuna ni Veronica kadagiti kapatadanna, "Agiinnayat, agserbi iti Dios iti amin a kapasidad ken tulongan dagiti makasapul ti tulong."
Kadagiti agtutubo kunana: "Inkayo iti eskuela, agbasa a naimbag. Agsakdukayo iti kinasirib. Ti edukasion ti kakaisuna ken kapintasan a maawatyo."
Ipapilit ni Veronica a kasapulan unay ti pammati ken kararag. Saan a lipatan ti agyaman iti Apo gapu ta isu ti puon ken naggapuan ti amin.
Saan a maliwayan ken kanayon a makipaset ni Veronica kadagiti aktibidad iti Christ the King Church ken agserbi pay a kas Eucharistic minister, choir ken tumulong nga agdalus iti simbaan. Kameng pay iti prayer group- ti gagemna ket ikasaba ti Naimbag a Damag.*
.
.
.
.
.
NASURSURONA NGA IMPATEG KEN INAYAT
Rudy Ram. Rumbaoa
ammuenpaydaytoysakada.blogspot.com

[nabulod ti ladawan a nausar]

Saturday, September 12, 2020

ANDREW ANDAYA, SR. A Hardworking Man, A Caring Provider

 



Taldiap: Salada, Nagpuonan ti Filipino Nangruna Dagiti Ilokano tapno madanon ti Hawaii...

-----


THIS is the story of a hardworking man who was also a caring provider for his family and relatives.

Andrew Andaya was born in Dasay, Narvacan, Ilocos Sur on July 10, 1912. In 1926, at only 14, he came to Hawaii together with his uncle. They left Port Salomague, Cabugao, Ilocos Sur with hopes and dreams for a better life.

Even at that young age, Andrew was already mature and ready to work at Hawaiian Commercial and Sugar Company [HC &S]. He was a very strong man. His first job was cutting sugar canes with sharp cane knives. He bundled them up and carried on his back. There were no machinary to do those jobs during those days. He was paid 75 cents a day. Then he became a dump truck driver, collecting the rubbish from the mill and the fields and dumped them in proper places. He held on this job until he retired, at 62, in 1974.

Andrew lived in Alabama Camp in Puunene, Maui. Alabama Camp was a very special place where many fun activities were held at the Filipino Clubhouse. There were social dances galore where young men went for fun. Rizal Day celebrations were also held there.

In November 1961, at age 49, Andrew decided to go back to the Philippines to find a wife. In Dasay, Narvacan, Ilocos Sur, he met a very beautiful yong lady, Perlita Valdez. There was no doubt in his mind that she should be the perfect wife for him. Andrew's brother was assigned to go to Perlita's parents to tell them of Andrew's intention to marry their daughter. Perlita's parents accpeted the proposal- the danon- without reservations. On December 14, 1961, Andrew and Perlita exchanged vows at Lucy's Chuurch in Narvacan town. A grand reception followed in Dasay, at Perlita's home.

Andrew came back to Hawaii soon after their wedding. Perlita followed him on March 19, 1962. They lived in Alabama Camp in Puunene for a few years then moved to Kahului in 1964 beacuse the Puunene Camps were about to phased out.

Perlita worked at the Maui Pine Cannery as a packer until 1968. In 1972, she worked at HC & S until her retirement in 1995. At HC & S, she took care of young cane plants, drove a tractor, served as control crew worker [controlled the conveyor for cane stalks for planting], and installed pipes for drip irrigation.

Andrew and Perlita have two caring children, Pauline and Andrew Jr. Pauline is married to Robert Tiu and works at Maui Federal Credit Union as Operations Manager. They have three children: Nathan, Brittany, and Jacob. Brittany is presently a student at Seattle University hoping to be a pharmacist. They also have a grand daughter, Kaila Faith.

Andrew Jr. is married to Baby  and works at HC & S. They have three childredn: Julia Sunshine, Chelsea, and Anson James.

Pauline Tiu had these heartwarming words to say about her Dad: "May Dad was a very hardworking and caring man. He always wanted the best for his children, better than that he ever had. He emphasized to us the importance f education and to make something out of ourselves. He was my baby sitter when I had my first baby, Nathan. He was a good husband to my Mom. He was a great cook. He can cook anything even the best pinapaitan- the fresh beef soup dish. I missed his cooking a lot. When my Mom came home from work, he was already done with the cooking for our dinner. I love my Dad. I was his pet. I miss him."

Andrew Sr., passed away on January 6, 1990.

Perlita became a naturalized US citizen on December 22, 1965. She and Andrew were instrumental in petitioning her parents, Federico and Francesca Valdez, her brothers Ernesto, David, Reynaldo, Alex, and Roger, her sister Mila Fontanilla, her sister-in-law, Narcisa Andaya, and her nephews, Henry, Oscar, Melchor, and Larry Andaya. Perlita even took a second job to help finance their expenses in coming to Hawaii.

Perlita's advice to her contemporaries is to travel whenever possible, exercise, and just enjoy life.

Her advice to the youth is to study hard and no to forget to attend church services.

Perlita keeps herself busy by babysitting  her great grandchildren and raising beautiful flowering plants such as euphorbias and orchids. She belongs to the Christ the King Church Choir and Maui Basic Christian Community.

In 1996, Perlita remarried a very nice, kind, and loving man, Ireneo Casino. They both enjoy going on cruises, trips, and taking care of their great grand children and their beautiful plants. *




ANDREW ANDAYA, SR.
A Hardworking Man, A Caring Provider
*Sakada Corner
wwwammuenpaydaytoysakada.blogspot.com